Osteopatins historia

Andrew Taylor Still är osteopatins grundare. Han föddes 1828 i Lee Count, Virginia i USA. Han blev tidigt intresserad av anatomi och blev genom lärlingskap och självstudier läkare i fronten under inbördeskriget. Han fick här användning för sina anatomiska kunskaper för att hjälpa skadade och genom det fortsatte han att utveckla sin kunskap inom det medicinska området.

1864 drabbades A.T. Still av en tragedi då hans barn dog av hjärnhinneinflammation trots hans ihärdiga försök att hjälpa dem. Han drevs av det faktum att han var helt inkapabel att hjälpa sina barn och började söka efter en alternativ infallsvinkel på hälsovård.

Den 22 juni 1874 föreslog han en annorlunda modell för behandling och diagnosticering som var förmedlad framför allt via det muskuloskeletala systemet. Han betonade även den stora vikten av kroppens blodförsörjning för kroppens funktion och uppkomsten av dysfunktion samt kroppens medfödda förmåga att reglera och läka sig själv.

I sitt arbete att hitta en alternativ modell för behandling och diagnosticering var A.T. Still inspirerad av Hippokrates syn på hälsa och sjukdom. Hippokrates var verksam i det antika Grekland där 2 parallella skolor arbetade. Hippokrates skola på ön Kos och grannskolan på ön Cnidos hade två motstridiga sätt att se på sjukdom och tillfrisknande.

Grundläggande i Hippokrates lära är:

–       en effekt måste ha en orsak och denna orsak kan finnas i den interna ELLER den externa miljön.

–       oavsett om orsaken finns i den interna eller den externa miljön, så kan den förklaras av naturliga fenomen (i och med det avfärdar han den tidens tankar om att mystik omgärdar medicinsk kunskap och tron att sjukdomar uppkommer genom besittning av onda andar)

–       den medicinska konsten har tre termer: sjukdomen, den sjuka personen och läkaren. Läkaren är den som tillhandahåller konsten, men den sjuka personen måste bekämpa sjukdomen tillsammans med läkaren OCH…

–       kroppen kommer att läka sig själv och det är behandlarens uppgift att hjälpa patientens kropp i denna process.

Den Cnidiska skolan hade en motstridig syn på sjukdomsprocessen och läkningen. Här koncentrerade man sig på de interna strukturerna och delade upp dem i system. Istället för att, som i Hippokrates skola, tro att alla sjukdomsprocesser följer vissa mönster eller regler, ansåg man att varje organsystem krävde sin specifika filosofi och behandling. Behandling skulle riktas direkt mot den specifika sjukdomsprocessen och det var behandlarens uppgift att påverka denna. Det som vi idag relaterar till som den moderna västerländska medicinen är förankrad främst i denna skola, även om synen på sjukdom och läkning idag är föremål för förändring.

1885 myntade A.T. Still termen osteopati.

1892 hade Andrew Taylor Still grundat American School of Osteopathy (ASO), den första osteopatiska skolan, i Kirksville, Missouri i USA. Där undervisade han till sin död 1917.